Att organisera frivilliga resurser i kris

När ett samhälle utsätts för omfattande påfrestning utgör enskilda individers engagemang ett viktigt bidrag till offentliga aktörers resurser och förmåga. I krisen kan offentliga resurser kompletteras med frivillig, utbildad och organiserad personal.

För att effektivt kunna nyttja organiserade frivilliga krävs kontinuerlig dialog, samverkan och kunskapsutveckling avseende varandras förmåga, roll och behov. Särskilda utbildningsinsatser och återkommande övningsverksamhet är avgörande och under pandemin organiserade frivilliga krafter åter visat sig oumbärliga för samhällets motståndskraft.
Resursen som organiserade frivilliga utför kan vara en nyckel för att stärka samhällets förmåga att möta såväl fredstida kriser som i tider av höjd beredskap och krig.

Övergripande/huvudsakliga frågeställningar
– Hur kan samhället utveckla integrationen av organiserade frivilliga i planering och övning inom ramen för svensk krisberedskap och civilt försvar?
– Hur kan kommuner, regioner och myndigheter avtala frivilliga förstärkningsresurser för att öka den tillgängliga förmågan i kris och krig?
– Hur skapas incitament för långsiktigt och förankrat frivilliga engagemang inom krisberedskap och civilt försvar?

Scroll to Top