Delta i konferensen på Mötesplats Samhällssäkerhet

På konferensen samlas samhällets viktigaste påverkare och aktörer som erbjuder produkter och tjänster för att bygga ett säkrare samhälle och arbetar för ett säkrare Sverige. 

Konferensprogrammet är framtaget i ett nära samarbete med relevanta aktörer och ger dig som konferensdeltagare möjligheten att kompetensutvecklas, ta del av nyheter och trender samt lyssna till praktikfall. Innehållet i konferensprogrammet är nu mer aktuellt än någonsin och tillsammans med dig och dina kollegor skapar vi Sveriges absolut viktigaste mötesplats.

Två huvudteman på Mötesplatsen

Inför kommande Mötesplats Samhällssäkerhet presenteras två huvudteman som kommer genomsyra hela Mötesplatsen:

”En genuin naturresurs i våra nordiska länder är tilliten. Den är helt central i kris.” – Kjell A Nordström

Ett motståndskraftigt samhälle är ett samhälle som inkluderar alla relevanta parter i sin förmåga att hantera kriser.

Detta i sin tur kräver tillit till systemet. Tillit till myndigheter, demokratin och samhällskontraktet men framförallt tillit till varandra. Ett samhälle är som bäst när det finns tillit och är i sin tur grunden för motståndskraft. Ett faktum som vi ofta ser i näringslivet. Företag som bygger ledning, organisation och erbjudande på tillit har ofta högre effektivitet och produktivitet.

Totalförsvarets framgång och vår förmåga att hantera kriser bygger, förutom på handlingskraftiga myndigheter med trovärdighet i sitt uppdrag, på den folkliga acceptansen eller det som i folkmun kallas för folkförankring. Folkförankring kan i sin tur inte uppnås utan – tillit.

Tillit är grunden till en mängd faktorer som är avgörande för att vi ska fortsätta utvecklas tillsammans för ett starkt och handlingskraftig Sverige. Inte minst för att det finns ett viktigt arv att ta vara på, framförallt med avseende på demokrati, rättigheter, friheter och öppenhet men också ansvar, plikt och skyldigheter. Dessa måste utvecklas för att fungera i en modern kontext.

Under Mötesplats Samhällssäkerhet 2023 resonerar vi kring hur tilliten i samhället har påverkats av pandemin, den organiserade brottsligheten och omvärldsutvecklingen samt hur vi tar oss an de utmaningar svensk samhällssäkerhet står inför med fokus på just tillit och handlingskraft.

Men framförallt hur vi i Sverige hittar en väg som fungerar för oss, baserad på våra förutsättningar.

Regeringen beslutade den 10 december 2015 att Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och övriga berörda civila myndigheter skulle återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret. Sedans dess har ett stort antal utredningar på området genomförts, en omfattande förflyttning i myndigheternas arbete gjorts och debatten om totalförsvarets utveckling och betydelse för Sveriges säkerhet och försvar breddats.

Idag är alla är överens om den civila beredskapens betydelse för totalförsvaret, det vill säga samhällets funktionalitet vid kris och krig, och behovet av samhällets stöd till Försvarsmakten. Men går uppbyggnaden av ett modernt civilt försvar snabbt nog?

Nästan alla aktörer är också överens om att samarbete och samverkan över gränserna mellan civilt och militärt, mellan offentligt och privat och med civilsamhället är nödvändigt och att det ökar motståndskraften väsentligt.

Under kommande Mötesplats Samhällsäkerhet ställer vi oss frågan vad som krävs för att Sverige ska få till stånd en modern och sammanhållen totalförsvarsplanering? En totalförsvarsplanering som i sin tur bygger på tillit och handlingskraft och tar avstamp i ett samarbete i fred som leder till effektiv samverkan i kris och krig.

Mötesplats Samhällssäkerhet är till för er konferensdeltagare, besökare och utställare. Vi är konferensen för dig som vill inspireras, utvecklas och för mötet mellan människor som står inför att hantera samma utmaningar i svensk samhällssäkerhet.

Vi har med utgångspunkt i tidigare års utvärderingar lyssnat på era kommentarer och tankar om hur mötesplatsen kan fortsätta utvecklas. Där kan vi bland annat se att ni efterfrågar mer inspiration, erfarenhetsutbyte och fokus på kommun, civilsamhälle och individ. Därför kommer vi under Mötesplats Samhällsäkerhet 2022 att fokusera på detta bland mycket annat.

Programspår på konferensen

För att du som deltagare lätt ska hitta den föreläsning som är relevant för dig har vi delat in konferensprogrammet i fyra olika spår. Konferensbiljetterna inkluderar samtliga spår och man behöver inte göra några val i förväg, utan väljer fritt på plats. Programpunkter och talare inom spåren är under bearbetning och släpps löpande.

En aktör som ofta missas är den vi alla tillhör – allmänheten. Vi är den viktigaste samverkanspartnern vid kriser och om kriget kommer är vi den första försvarslinjen.

Individers vilja att göra rätt och hjälpa till är grunden för vilka möjligheter samhället som helhet har för att bygga ett tryggare och mer motståndskraftigt Sverige.

Stämmer det att Sverige har blivit ett mer heterogent och splittrat samhälle? Vilka konsekvenser får det för tilliten människor emellan och gemenskapen i samhället – det demokratiska kittet som också är en förutsättning för individens försvarsvilja. 

I programspår Allmänheten och individen är fokus på de attityder, kunskaper och processer som krävs för att allmänheten ska bli en resurs.

Hur skapar vi tillsammans långsiktighet och kontinuitet i vårt säkerhetsarbete?

Sveriges säkerhet byggs tillsammans, genom våra gemensamma ansträngningar. Oavsett om vi pratar informations- eller cybersäkerhet, säkerhetsskydd, totalförsvarsplanering, så bidrar vi tillsammans inom och emellan organisationer till att stärka Sveriges säkerhet. Men hur gör vi detta konkret? Måste varje organisation uppfinna sitt eget hjul inom dessa frågor?

Säkerhetsfrågorna är inte ett nödvändigt ont, utan förstärkande åtgärder för att kunna uppfylla våra mål gentemot kunder och medborgare/allmänhet samt att trygga vår kärnverksamhet oavsett vilka förhållanden som råder. Ett gott säkerhetsarbete ökar förtroendet och tilliten för och i våra organisationer och borgar även för kvalitet i våra uppdrag och leveranser samt minskar riskerna i verksamheterna. Det finns en kraft i att dela tankar och erfarenheter, för att kunna växa tillsammans och på så sätt skapa effekt för hela samhället.

I programspåret ”Långsiktighet och kontinuitet i vårt säkerhetsarbete”, ges deltagarna på mötesplatsen möjlighet att få praktiska tips på hur arbetet med säkerhet kan drivas framåt på ett verkansfullt sätt i en organisation. Seminarierna kommer ha representanter från både offentlig och privat verksamhet. Vi har många fler likheter sinsemellan än vi kanske tror!

Hur är det ställt med svensk försörjningsförmåga?

Under det Kalla kriget hade Sverige ett synnerligen välutvecklat system för att säkerställa folkförsörjningen i händelse av avspärrning. Utgångsläget var att Sverige kunde bli helt utan tilltransport under upp till ett år. Lärdomarna från andra världskriget var grunden till försörjningsberedskapen.

Bakgrund

När det Kalla Kriget tog slut dröjde det några år innan försörjningsförmågan började ändra form. Denna förändring drevs av två krafter. Den ena var det förändrade säkerhetspolitiska läget. Någon hotbild fanns inte längre, Sovjetunionen och Warszawa-pakten hade kollapsat och upplösts. Det andra var det som brukar sammanfattas med frasen ”just-in-time”. Det är en princip som kommer ur kvalitetsarbetet i de japanska och europeiska bilfabrikerna. Det handlar om att sänka kostnader, korta ledtider och öka effektiviteten. Denna princip har under de senaste 30 åren förfinats till perfektion. Den har också drivit en annan viktig trend – outsourcing.

Logistikeffektivitet och kostnadsjakt har lett till att vi idag har byggt upp ett starkt beroende av producenter i Asien som tillverkar till låga priser, containerfartygen blir större och större och leverantörer av kritiska varor och förnödenheter har fått oligopol och in andra fall monopol. Mycket sårbart! Ett populärt exempel är Svenska Jästbolaget, landets enda tillverkare av jäst. De har dock varit ensamma om att producera jäst sedan 1974, mera okänt är att vi idag har mycket få slakterier i Sverige och att bristen på slaktare är så allvarlig att mer och mer kött slaktas i andra länder och fraktas hit styckat. Mer känt är bristen på lastbilschaufförer som gjort oss beroende av cabotage men även utländska chaufförer i svenska åkerier.

Allt detta är bra i fred, vi sparar pengar åt företag, stat och hushåll, men i kris blir det värre. Vad händer om Jästbolaget får driftsproblem? Vad händer om lastbilschaufförerna måsta åka hem p.g.a. att deras hemland utträder ur EU? Vad händer om vi inte längre kan slakta kött av samma skäl? Detta är konsekvenser som kan uppstå när som helst och orsakerna behöver inte ens vara säkerhetspolitiska. Vad kan då inte hända om en antagonist vill oss illa?

Angriparens motiv, metod och mål

Motivet för angriparen att redan i fred ägna sig åt så kallad hybridkrigföring är att man vill påverka ett annat lands politik i en riktning som är gynnsam för angriparen. Bäst är om inga skott avlossas, inga målade fordon och farkoster uppträder på svenskt territorium och att ingen riktigt vet säkert om det är angriparen som ligger bakom angreppen. Detta har vi sett en hel del av i informationsarenan, påverkansoperationer som syftar till att destabilisera vårt land, minska vår motståndskraft, göra oss mer mottagliga för angriparens agenda.

Idag har dock kunskapen om detta tillvägagångssätt blivit ganska god. Sättet som myndigheter och media hanterat desinformation rörande vaccination eller 5G-utbyggnad visar att vi är på god väg att hantera detta hot. Det innebär att vapnet håller på att vridas ur händerna på angriparen, samtidigt som målen inte har ändrats. Det innebär i sin tur att en eskalering står på tur. Det är ingen som tror att ett väpnat angrepp står för dörren, så vad kan vara nästa mål att angripa? Cyberförsvaret blir hela tiden starkare så den typen av angrepp kommer att ge mindre effekt ju bättre vi blir.

Däremot är det betydligt sämre ställt med skyddet av försörjningsförmågan. Delar vi upp försörjningsförmåga i två delar – energiförsörjning och varuförsörjning – så blir det ännu tydligare. Angriparen kommer sannolikt att rikta in sig på det förstnämnda eftersom det dessutom sammanfaller med exportintressen.

Försörjningsförmågan kan bli nästa område för angrepp

Det finns två begrepp man måste hålla ordning på när man skall förstå nationell försörjningsförmåga. Det ena är begreppet ”avspärrning” och det andra är ”självförsörjningsgrad”. Båda dessa begrepp är lite förlegade och obsoleta eftersom de bygger på att vi antingen importerar råvaror eller förädlade varor eller utvinner råvaror och förädlar varor i Sverige. Så ser det inte ut längre. Vi kan idag välja ganska fritt mellan att importera och tillverka och förändra metoden över tid. Detta kan vi göra rent tekniskt men det görs inte i särskilt stor omfattning eftersom import hittills varit billigast. Det gör att det är kompetensen som är flaskhalsen snarare än val av metod.

Under andra världskriget och under Kalla kriget planerades för total avspärrning och de flesta som arbetade med frågan utgick från att en sådan kunde pågå i flera månader, faktiskt i flera år. Dels är ett sådant scenario mindre sannolikt idag mot bakgrund av ömsesidiga beroenden, dels kan vi idag ställa om produktion och arbeta med återvinning på ett sätt vi inte kunde då. Dessutom har helt nya produktionsmetoder tillkommit t.ex. additiv produktion och biofacturing.

Är man helt säker på att risken för avspärrning är verklig, då skall man bygga upp beredskapslager. När pandemin slog till våren 2020 stängdes gränserna i EU vilket var ett hårt slag mot en av EU:s viktigaste principer om fri rörlighet. Ganska snart öppnades de igen, men om de varit fortsatt stängda under några veckor hade det blivit en katastrof för Sverige. Alla lampor blinkade rött i mars 2020. Av det skälet har riksdagen fastställt Försvarsberedningens förslag att vi skall klara en total avspärrning i 90 dagar.

Att bygga beredskapslager för annat än livsmedel, mediciner och sjukvårdsmaterial med lång hållbarhet är mycket svårt och mycket, mycket dyrt. Statens samtliga bergrum för oljelager är avvecklade sedan 2009 och med dagens miljölagstiftning och processer (tänk Cementa och LKAB) så är det osannolikt att dessa återuppbyggs. Och precis som med jästfabriken så har vi begränsad raffineringskapacitet i Sverige, så lagring av råolja blir ganska poänglöst.

Hur möter vi hoten?

Det vi behöver göra nu är att bygga upp en mix av nya teknologier och metoder för att etablera en modern försörjningsberedskap. Regeringen har tillsatt en utredning där Birgitta Böhlin skall ta reda på hur det skulle kunna se ut och framför allt vem som skall ansvara för den. Om det inte blir MSB så blir det en helt ny myndighet för försörjningsberedskap. Den bör samla all kunskap på området.

Men den myndigheten kommer inte att kunna hantera alla behov, näringslivet måste redan nu titta på hur man till exempel hanterar bristen på halvledare och de svåra störningar som transportkedjorna är utsatta för. Ovanpå detta kommer klimatförändringar som kan leda till livsmedelsbrist, vattenbrist och att kritiska anläggningar hamnar under vatten, transportleder ändras.

Det finns också en rad indirekta hot mot försörjningen. Försörjningssystemen är exponerade mot internet och informationssystem, det är beroende av fungerande betalningar och inte minst energiförsörjning där lantbruken inte klarar sig utan diesel och övriga producenter är starkt beroende av fungerande eldistribution.

Vore jag angripare och tycker att jag får dålig utdelning på mina påverkansoperationer så är det försörjningen jag skulle ge mig på härnäst för att nå mina mål.

Ta del av konferensprogrammet

Här kan ta ta del av konferensprogrammet och programspåren på Mötesplats Samhällssäkerhet. 

Vilka talar på konferensen?

Läs mer om de talare som deltar i konferensen och vilket spår de kommer tala om. Du hittar även information om när och var de kommer att tala.

Vill du delta på konferensen?

För att delta på konferensen och ta del av alla programspår och talare behöver du registrera dig och köpa en biljett. Detta gör du enkelt genom att klippa på knappen nedan. Som konferensdeltagare har du dessutom tillgång till vår utställning där du kan träffa flertal viktiga utställare. Utställningen är helt gratis att besöka.

Scroll to Top