Att mötas för ett säkrare Sverige har aldrig varit viktigare

Konferensen är till för dig som bland annat vill få reda på nyheter, kompetensutvecklas och nätverka. Under två intensiva dagar arrangeras ungefär 40 seminarier med aktuella teman. Du som konferensdeltagare får även tid i utställningen som är fylld med företag, organisationer och föreningar! 

Konferensens sex huvudteman

Klimatförändringar och extrema väderhändelser

Samhällets allt större beroenden och sammanlänkade funktionalitet ökar sårbarheten inför storskaliga extrema väderhändelser och naturolyckor. Krisberedskapssystemet är med utgångspunkt i principer och samverkan en ram för samhället att agera inom för möta dessa risker. Den samtidiga utveckligen av ökade sårbarheter och begränsade offentliga resurser ställer krav på att hela samhällets bredd blir en del i krisberedskapen. Hur ska resurserna vid nästa kris organiseras och hur kan såväl privata som frivilliga resurser på ett effektivt sätt bidra till att öka förmågan att möta nutida och framtida kriser?
De senaste årens omfattande skogsbränder, torka och svåra stormar har prövat samhället. Varnande forskning visar återkommande nya illavarslande väderrekord. I takt med ett allt mer förändrat klimat kommer de väderrelaterade kriserna att öka i antal och i omfattning. Hur ska samhället identifiera, förebygga och hantera ett allt mer riskfyllt klimat?
I spåren efter de stora skogsbränderna 2014 och 2018 har ett omfattande erfarenhetsarbete tagit vid för att stärka förmågan inför nästa stora skogsbrand. Formerna för samverkan och ledning utvecklas och resurser prioriteras, avtalas och samövas. Samtidigt är det viktigt att utvecklingen fortsatt säkerställer att krisberedskapen är generisk och förbereder oss inför såväl det kända som det okända. Dessutom måste de lärdomarna för tidigare kriser implementeras till verklig förmåga i tid före nästa stora kris.
Efter flera stora nationella kriser utvecklas formerna för hur arbetet ska ledas och prioiriteras för att mer effektivt kunna möta framtida utmaningar. I detta arbete kan också erfarenheter från internationell krishantering bidra till att utveckla den nationella förmågan. Vilka är de främsta erfarenheterna och vilka är nycklar för en framgångsrik krisledning?
Krisen omfattar oftast mycket mer än det som syns med blotta ögat. Genom att förstå hur hela samhället påverkas kan tiden tillbaka till det normala förkortas och för människorna som drabbats snart åter bli vardag.
Nowhere in the world does the effects of climate change show as much as in the arctic. Abnormal temperatures and melting ices has changed the security landscape and literally created a new arena for global powers to meet. A rise in military activities in the north is clear but the changes also creates new global trade routes and opportunities. What does this mean to the security of the Nordic countries?

Digitaliseringens möjligheter och risker

Trots oroande omvärldsutveckling och tydlig politisk inriktning visar flera exempel under senare år att säkerheten har fått stå tillbaka mot andra behov och önskemål. Med skärpt lagstiftning följer krav på ökad kunskap och medvetenhet, en utvecklad informationssäkerhetskultur och system som snabbt reagerar när något brister.
Att framgångsrikt nå och kommunicera med drabbade under en kris kan vara helt avgörande för hur såväl krisen kan hanteras som de drabbades bild av krisen. Vilka tekniska verktyg för en effektiv kriskommunikation och dialog med drabbade finns idag och hur ser behovet ut i framtiden?
Den nya säkerhetskyddslagen trädde i kraft 1 april 2019 och med den följer skärpta krav på hur frågor som hanterar Sveriges säkerhet ska ska hanteras. Vilka konkreta krav ställer den uppdaterade lagstiftningen på verksamheten och hur bör olika aktörer agera för att efterleva den?
I offentligheten har flera exempel uppdagats där den digitala säkerheten för samhällsviktig information brustit. Att upphandla säkra digitala tjänster är ofta komplext och riskerna uppdagas inte sällan flera steg ner i leverantörskedjan. Enskilda leverantörers trovärdighet och avsikter är också föremål för en kritisk internationell och nationell debatt. Medvetenhet och kunskap om gällande lagstiftning är grundläggande för att minska riskerna för att negativa exempel upprepas.
I det digitaliserade samhället har tillgången till och nyttjandet av
kontanter blivit allt mer omodernt. Säkerheten för den enskilda näringsinnehavaren ökar när kontanthanteringen minskar. Samtidigt blir det enklare för kunden när digitala tjänster löser allt fler av vardagens behov. Men vad händer i ett samhälle där betalsystemen fallerar? Hur klarar det kontantfria samhället ett riktat angrepp mot informationssystemen eller en omfattande elavbrott?
Troughout the world countries are struggling to balance all the opportunities that come with digitalization and the security challenges that come with it. The information arena is beeing used by state actors as well as extremists groups and organized crime to threaten democratic expressions, vital societal functionality and individuals rights and freedom. The way forward is complex and demands important global unity and cooperation between states and privat actors.

Organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och terrorism

Efter terrorattentatet på Drottninggatan 7 april 2017 är terrorhotnivån fortsatt kvar på en förhöjd nivå – nya attentat kan ske. Hotet från den våldsbejakande islamistiska miljön är utifrån ett attentatsperspektiv störst men också i vit makt-miljön och den autonoma miljön finns ett mer långsiktigt hot mot samhällsordningen.
Bakom alarmerande nyhetsrubriker och höga toner i samhällsdebatten finns ett samhälle som var dag arbetar för att förebygga och hantera en allt mer publik organiserad brottslighet. Hur väl stämmer den mediala bilden av verkligheten och hur påverkar den förtroendet för rättsstaten och den faktiska tryggheten?
De bakomliggande faktorerna till varför extremistiska miljöer slår rot kan skilja sig mycket. För att lyckas motverka radikalisering och öka den lokala motståndskraften krävs att samhällets hela bredd engageras i arbetet. Vilka generella nycklar finns för att framgångsrikt förebygga extremism lokalt och vilka aktörer bör engageras?
För att försvåra våldsattentat och skärpa säkerheten på offentliga platser kan såväl fysiska hinder som tekniska lösningar vara bra verktyg. För att effektivt skärpa säkerheten krävs dessutom en ökad kunskap och dialog mellan ansvariga aktörer.
Vid larm om en pågående skolskjutning eller terrorbrott ställs direkt skarpa krav på alla inblandade. Begränsade tidsförlopp kräver tydligt fördelade ansvar och resolut agerande och förberedelser kan vara avgörande för utgången.
When a kitchen knife or a truck becomes a weapon in the hands of a politically motivated perpetrator the challenges for the society to foresee and counter an terrorist attack becomes even greater. How can law enforcement and intelligence services work together with the society to counter terrorism?

 Demokrati, påverkan och samhällets motståndskraft

Det mer långsiktiga hotet från extremistiska miljöer riskerar att tysta samhällets röster och demokratin. Metoder inom vit makt-miljön och den autonoma miljön är systematiskt våld, hot och trakasserier som riktas mot samhällets företrädare och institutioner.
Krisberedskapsveckan och broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” har fått stort genomslag. Begrepp som hemberedskap och prepping har blivit trendigt och på tv visas serien ”Nedsläckt land” om hur individer kan klara sig i ett samhälle utan el. Hur ska samhället fortsatt dra nytta av det ökade intresset och vilket är budskapet?
I det snabbt förmedlade flödet av information frodas populistiska krafter som aktivt söker förvränga bilden av verkligheten. Falska nyheter och desinformation har blivit lättköpta vapen för att splittra, så oro eller sälja extrema politiska åsikter. Hur kan samhället motverka det falska och återuppbygga förtroende för fakta?
Den digitala miljön är ett allt viktigare forum för kommunikation mellan människor och för aktörer som vill påverka dem. Genom att förstå hur den digitala miljön fungerar kan spridning av våldsbejakande extremism, icke-demokratisk påverkan och statspropaganda identifieras och mötas.

 

I arbetet inför riksdagsvalet 2018 tog MSB i samarbete med Lund universitet initiativ till att sammanställa aktuell forskning om hur en organisation effektivt kan möta informationspåverkan. Slutsatserna presenterades i en rapport samt en handbok för kommunikatörer med fokus på medvetenhet, förmåga att identifiera påverkan samt att möta den samma.

 

What can Swedes learn from that early morning police raid towards the Russian company Airiston Helmi in the idyllic Finnish archipelago? Probably a lot. For several years the Russian owned company bought estate and property formerly of strategic interest of the Finnish military. Even though the details of the specific case is classified the insight to what happened could be an important lesson for many.

Samhällets sårbarheter, beroenden och resurser

När samhället så kräver måste det finnas människor som är organiserade, utbildade och som vet sin roll för Sveriges militära och civila försvar. I takt med det återupprättade totalförsvarets utveckling krigsplaceras individer med samhällsviktiga funktioner. Hur ser organiseringen av krigsplacerade ut och är krigsplacering ett tillräckligt verktyg eller krävs andra åtgärder för att säkerställa att resurserna finns när situationen så kräver?
Samhällets motståndskraft är ofta knuten till den lokala förmågan att möta påfrestningar. Hur kan kommunen tillsammans med olika lokala aktörer öka den lokala motståndskraften genom att prioritera självförsörjningsgraden vid upphandling av mat och livsmedel, stärka lokal produktion av energi och avtala lösningar för logistik och lagerhållning?
Den kommunala räddningstjänstens förmåga prövas ständigt. För att stärka räddningstjänstens förmåga krävs kontinuerligt utveckling av nya verktyg, utbildning och övning. Hur kan en behovsdriven innovation för att utveckla räddningstjänsten fungera och vilka tekniska lösningar finns idag som kan bidra till ökad förmåga att möta nya och gamla hot?
Det moderna samhället är och blir allt mer beroende av att försörjningskedjorna av grundläggande varor som energi, livsmedel och läkemedel fungerar. Beroenden är djupt sammanlänkade och för att klara försörjningen också i kris och krig krävs inte sällan åtgärder som går utanför det vardagliga. Hur ser samhällets beroenden ut? Vilka extraordinära åtgärder och prioriteringar krävs när vardagens länkar brister?

 

Frivilliga visar återkommande att den avgörande resurs som de kan utgöra vid kriser – såväl vid mindre eftersök av saknade till mer omfattande och över tid krävande arbeten vid stora naturolyckor. För att få en väl fungerande samverkan mellan det offentliga och de frivilliga krävs att det finns väl upparbetade former för hur arbetet ska fungera. Genom den organiserade frivilligheten finns det förutsättningar att på alla nivåer i samhället kontinuerligt föra en dialog om resursbehov, utbildning och samövning. Därtill finns möjligheterna att vid kriser också engagera spontant frivilliga. Hur kan den frivilliga resursen bäst bidra till samhällets krisberedskap?
Det öppna samhällets sårbarheter gör att små insatser kan ge stora konsekvenser. En drönare vid en flygplats kan påverka hundratusentals människor och få stora ekonomiska effekter. Enskilda intrång på säkerhetsklassade områden hotar det skyddsvärda och politiskt motiverade dåd mot evememang och möten kan skapa stort lidande med tillgängliga medel. Hur kan samhällsviktiga platser, skyddsobjekt och evenemang bättre fredas mot såväl mänskliga som tekniska sabotage- och attentatsförsök?
In the new security landscape state agencies have to follow the increasing military activities and learn how to safely operate their ordinary tasks.  How do the agencies work to analyze the new security threats and what can others learn about how to prepare and adjust to a grey zone activity?

 Att förbereda samhället för krig

Den ryska annekteringen av Krim blev beviset på att den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde i snabb takt försämrats det senate decenniet. Det har nu gått fyra år sedan regeringen 2015 fattade beslutet om att Sverige skulle återuppta totalförsvarsplanering. Det är en omfattande utmaning för samhället och kräver rätt prioriteringar och hög medvetenhet. Är utvecklingen förankrad i verksamheterna och är utvecklingstakten tillräckligt hög?

 

Nästa år kommer Sveriges samlade totalförsvarsförmåga prövas i Totalförsvarsövning 2020. Övningen samlar aktörer i hela samhällets bredd och syftar till att utveckla och pröva försvarets förmåga att skydda samhällsviktiga funktioner, värna civilbefolkningen och försvara landet mot ett väpnat angrepp.
En väl fungerande hälso- och sjukvård är en av samhällets grundläggande uppgifter. Hur ser förutsättningarna ut idag för sjukvården att hantera mer allvarliga kriser och vilka åtgärder krävs för att möta totalförsvarets krav?
Totalförsvarets organisation och uppgift är stor och komplex. Sedan att arbetet med totalförsvarsplanering återupptogs 2015 har flera viktiga avstämningspunkter nåtts och allt fler aktörer engageras. Hur ser den föreslagna strukturen för den sammanhängande planeringen av totalförsvaret ut? Var väntar de stora utmaningarna och vilken är målbilden?
I en allt mer ansträngd säkerhetspolitisk utveckling i närområdet riskerar samhällets motståndskraft att över tid behöva möta en motståndare som medvetet i gråzonen utsätter samhället för återkommande prövningar. Hur förbereder sig samhället för en konflikt i skymningsläge?

 

Enligt överenskommelsen mellan SKL och MSB om civilt försvar för perioden 2018-2020 har kommuner och regioner uppgift att påbörja arbetet med civilt försvar. Hur långt har arbetet kommit, vad förväntas av kommunerna och vilka konkreta åtgärder kan de vidta för att genomföra sitt arbete?
When many other decided to leave the concept of Total Defence Finland stayed resolute to keep develop theirs. Today there is much that can be learned from the Finnish defense doctrine and how all sectors of the government are involved in the defence planning.

 

Ovanstående seminariepunkter är de som kommer utgöra konferensen för Mötesplats Samhällssäkerhet med små eventuella förändringar. 

1 %
av konferensdeltagarna är intresserade av att delta på konferensen nästa gång den arrangeras
1 %
av konferensdeltagarna är mycket nöjda eller nöjda med konferensprogrammet
1 %
av konferensdeltagarna anser att affärsnyttan av att besöka mötesplatsen är mycket bra eller bra

Har du frågor eller tips gällande konferensprogrammet?

Kontakta då Henrik Karlsson, programansvarig, henrik.karlsson@samhallssakerhet.se